Välkommen till Ljungby kommun

Indelningen av det område som idag är Ljungby kommun har förändrats genom åren. När kommunerna inrättades 1863 fanns 19 landskommuner och en köping inom nuvarande kommungränser. Säkerligen ligger det mycket huvudbry och vånda bakom de processer som lett fram till att 19 landskommuner ombildats till en. 

Att förändra gränser genom att slå ihop kommuner sker snabbt genom klubbade beslut men att förändra människors mentalitet och känsla av tillhörighet tar generationer. Här följer en kort beskrivning av hur Ljungby kommun fick dagens utseende.

Lokalt självstyre

Det lokala självstyret har djupa rötter i Sverige. Redan under medeltiden samlades byarnas besuttna dvs. ägare av mark till bystämma för att besluta om gemensamma angelägenheter. Socknarna var en annan mer centralt beslutsfattande församling som växte fram kring landets kyrkor i samband med kristendomens utbredning. På sockenstämman avhandlades både världsliga och icke världsliga angelägenheter. På dagordningen togs allt från fattigvård, skolfrågor till kyrkans ekonomi och om eventuell otukt bedrevs bland församlingens medlemmar upp. Förståligt nog blev denna bredd på frågor svår att hantera i längden. Till en början var sockenstämman i princip öppen för alla män men med tiden inskränktes rösträtten då endast skattebetalare tilläts delta. Förenklat kan sägas att man var tvungen att äga jord eller pengar för att få rösta. 

Riksdagen antog kommunreformen 1862 som ett led i demokratiseringsprocessen av landet. Folket skulle ges möjlighet att delta i den politiska beslutsprocessen. Kommunalstämman var öppen för alla skattebetalare, även för kvinnor. Väldigt få kvinnor kunde medverka på stämman då det var mycket ovanligt att en kvinna drev någon inkomstbringande verksamhet under denna tidsperiod.  Rösträtten var graderad, desto mer du tjänade och betalade i skatt desto tyngre vägde din röst. Kommunreformen innebar att socknen delades upp i en kyrklig kommun, senare kallad församling och en borgerlig kommun. Den kyrkliga leddes av kyrkostämman och den borgerliga av kommunalstämman. Antalet kommuner uppgick år 1863 till 2 498.

Det började med 19 landskommuner och Ljungby köping

 Det område vi idag känner som Ljungby kommun bestod år 1863 av nitton nybildade landskommuner och köpingen Ljungby som grundades 1828. Landskommunerna var följande: Ljungby, Berga, Vittaryd, Tannåker, Dörarp, Bolmsö, Ryssby, Agunnaryd, Tutaryd, Hamneda, Södra Ljunga, Kånna, Lidhult, Odensjö, Vrå, Angelstad, Nöttja, Annerstad och Torpa. Invånarantalet i dessa kommuner varierade mellan 286 i Tutaryd och 2 789 i Berga.

Ljungby köping ombildades år 1900 till Ljungby municipalsamhälle. Ett municipalsamhälle löd under de s.k. stadsstadgorna och behandlade endast stadsangelägenheter. Andra kommunala frågor som t.ex. fattigvård och skolundervisning sköttes av den omkringliggande landskommunen, i detta fall Ljungby landskommun. Den här uppdelningen var byråkratiskt invecklad och i takt med att landskommunerna fick ökade befogenheter att hantera även tätortsintressen så försvann behovet av municipalsamhället. 1936 gick Ljungby municipalsamhälle och landskommunen Ljungby samman och bildade Ljungby stad. Även Lidhult hade ett municipalsamhälle mellan åren 1922-1967. 

Ohållbart små kommuner

Elva av landskommunerna hade färre än 1 000 invånare vilket skapade svårigheter med att leva upp till god kommunal service. Ofta brottades man med problem som för högt skattetryck och bekymmer med att fylla de förtroendevaldas platser. Detta hindrade inte att det fanns en stark vilja för att fortsätta vara självständiga kommuner. Regeringen ansåg dock att situationen var ohållbar och tillsatte 1943 en kommitté med uppdraget att ta fram ett förslag till en mer rationell kommunindelning i landet. 

Första kommunsammanslagningen 1951

Nyårsnatten 1951/1952 genomfördes den första kommunsammanslagningen och de återstående arton landskommunerna ombildades till fem storkommuner, Annerstad, Berga, Hamneda, Lidhult och Ryssby. Det låg mycket känslor och prestige bakom denna fusion. De förtroendevalda kämpade förtvivlat för att hävda att just deras kommun skulle få vara namngivande i den nya kommungrupperingen. Invånarantalet vid sammangåendet var omkring 3 000 personer per nybildad kommun. I samband med denna förändring överfördes Tannåker kommun till Forsheda kommun och delar av Bolmsö kommun överfördes till Unnaryd kommun. Antalet kommuner blev efter sammanslagningen 1 037.

Andra kommunsammanslagningen 1971

År 1971 var det dags att rationalisera kommunindelningen ytterligare, vilket resulterade i att Ljungby stad tillsammans med de fem storkommunerna bildade en enda kommun med namnet Ljungby.  Nu återfördes även Tannåker och Bolmsö i sin helhet och invånarantalet i Ljungby kommun var vid tiden för sammanslagningen 26 054 personer. Ljungby kommun är geografiskt sett en av de största kommunerna i södra Sverige med sina 1 754 kvadratkilometer. Direkt efter sammanslagningen var antalet kommuner i landet 278 men hamnade till slut på siffran 290.

Befolkning och sysselsättning

År 1950 utgjordes den totala befolkningen för området av drygt 23 000 personer. Av dessa levde mer än 75 procent på landsbygden. Vid tiden för den senaste kommunsammanslagningen, 1971, hade befolkningen ökat till 26 000 personer, varav drygt 65 procent befanns bofasta på landsbygden. Idag har kommunen cirka 27 000 invånare varav hälften bor på landsbygden respektive i staden. 

Under 1940-talet försörjde sig fortfarande den allra största delen av befolkningen inom jord- och skogsbruksnäringen. Detta skulle snart förändras, de förhållandevis små jordbruken kunde inte längre föda alla familjemedlemmar. När industrins utveckling tog fart startade inflyttningen och arbetspendlingen till Ljungby och de övriga tätorterna. Mjölkböndernas antal har kraftigt decimerats i takt med denna utveckling. På 1940- och 1950-talen fanns det tusentals småskaliga mjölkleverantörer inom Ljungby kommuns gränser, flertalet lämnade endast ett tiotal liter per dag. Vid fusionen mellan Ljungby andelsmejeri och Skånemejerier i slutet på 1980-talet fanns det drygt 300 mjölkbönder kvar och idag finns endast ett sextiotal leverantörer.

Industrialiseringen av Ljungby och övriga tätorter har pågått fortlöpande under 1900-talet. Den första kraftiga tillväxtperioden började på slutet av 1940-talet för att kulminera på 1960-talet. Lyckligtvis sammanföll behovet av arbetskraft till den växande industrin med att arbetare friställdes på landsbygden, man hade även god hjälp av arbetskraftsinvandringen som startade under efterkrigstiden. Uppfinningsrikedomen har varit stor och resulterat i att Ljungby kommun idag har mer än 2 200 företag, allt från internationellt kända tillverkare till småföretag av vitt skilda slag.