Invasiva växtarter
Vissa av dessa arter kan även skada och skapa olägenhet för oss människor då de är giftiga eller luktar mycket illa. Eftersom det kan vara en lång och kostsam process att bekämpa invasiva främmande växtarter har det en negativ effekt på ekonomin.
Nedan finns information om de invasiva växtarter som är vanligt förekommande i Ljungby kommun, vad du kan göra om du ser en invasiv växtart och varför du inte ska kompostera växtmaterialet.
Hittar du inte den art du söker efter?
Läs mer om invasiva arter på Naturvårdsverkets hemsida: Invasiva främmande arter − djur och växter.
Hantering av avfall från invasiva främmande växtarter
Invasiva växtarter och restavfall från dessa får inte komposteras utan avfallet ska hanteras på ett speciellt vis för att minska spridningsrisken. Enligt 15 kap. 26 § Miljöbalken får inget växtmaterial slängas i naturen, oavsett om det är invasivt eller inte.
Allt växtmaterial från invasiva växtarter ska slängas på Bredemad återvinningscentral i gula containrar som kommer vara uppställda bredvid återbruk och elektronik. I containrarna får endast växtdelar slängas och inga jordmassor, jordmassor får högst utgöra 5% av massan. Växtmaterialet ska ligga i förslutna kärl eller påsar och vara separerade från annat avfall när de slängs i containern.
Vid små mängder avfall från invasiva växtarter kan detta slängas i hushållsavfallet. Knyt två röda påsar runt växtmaterialet och lägg det i ett slutet sopkärl.
Transportera ditt invasiva växtmaterial säkert!
Transportering av invasiva växtarter ska ske med försiktighet, eftersom det annars är lätt hänt att de sprider sig under transporten. Växtmaterialet ska därför inte placeras öppet, exempelvis på öppna släp utan materialet ska transporteras i väl förslutna utrymmen så att växtdelar inte kan sprida sig under transporten. Vi användning av plastpåsar, bör dubbla plastpåsar användas och vara väl förslutna.
Illustratör: Li Rosén Zobec/Typoform
Jättebalsamin (impatiens glandufiera)
Jättebalsamin är med i EU:s förteckning över invasiva arter vilket innebär att det bland annat är förbjudet att plantera, sälja och medvetet tillåta arten att sprida sig. Jättebalsamin kan bli upp till 3 meter hög och bildar mycket stora bestånd. Den har grova men sköra stjälkar som kan vara något rödaktiga. Blommorna är rosa eller vita och hänger i knippen.
Växten är en av de invasiva växtarter som utgör störst problem i Sverige då den sprider sig snabbt och har ett övertag i konkurrensen med andra växter om pollinatörer. Detta gör att naturligt förekommande arter i områden där jättebalsamin etablerat sig pollineras mindre vilket resulterar i en minskad frösättning.
Jättebalsamin sprider sig genom att frökapslarna öppnar sig i en mycket hög hastighet vid beröring och slungar iväg fröna upp till fem meter. Den sprider sig också genom mänsklig aktivitet, främst genom förflyttning av och arbete med jordmassor där växten förekommer.
Blommande jättebalsamin. Bildkälla: Dietmar Rabich/SLU Artdatabanken.
Nya individer av jättebalsamin. Bildkälla: Stefan Cherrug/SLU Artdatabanken.
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Jättelokan är precis som jättebalsamin med i EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Arten kan bli till fem meter hög och har meterstora blad och en mycket stor blomställning med vita blommor. Växtsaften är fototoxisk, vilket betyder att saften i kombination med solljus kan ge upphov till svåra brännskador. Stammen är rödprickig, ihålig och mycket kraftig. Jätteloka är självpollinerande, vilket innebär att varje planta kan ge upphov till ett stort antal nya individer.
Jättelokans storlek gör att upp till 80% av solljuset absorberas, vilket resulterar i att annan vegetation blir kvävd och undanträngd. Därför har arten en omfattande negativ påverkan på sin omgivande miljö och den biologiska mångfalden.
Jättelokans blomställning. Bilkdkälla: Jozsef Szaloki/SLU Artdatabanken
Ett bestånd av jätteloka i Ljungby kommun.
Fastighetsägarens ansvar
Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att bekämpningen blir genomförd. Det är mycket viktigt att alla berörda fastighetsägare verkligen utför bekämpningen. Om lokorna växer utmed ett vattendrag och bara en del av fastighetsägarna genomför bekämpningen, kan det vara ogjort arbete eftersom det hela tiden kommer nya frön med vattnet. Rapportera till Artportalen om du hittar jätteloka på privat mark. Ange lokalisering och bifoga bild där växtens storlek framgår.
Att bekämpa jättelokan
Det finns olika sätt att bekämpa jättelokan. Bekämpningen kan behöva upprepas flera gånger varje sommar, eftersom alla plantor inte blommar samtidigt. Dessutom måste man följa upp bekämpningen under flera år, eftersom fröna kan ligga i marken i många år och fortfarande vara grobara. Tänk på att använda skyddskläder, så du inte får stänk i ögonen eller på huden.
Jätteloka på kommunal mark
Lämna en felanmälan om du hittar jätteloka på kommunal mark. För att kommunen ska kunna kartlägga jättelokans förekomst och utbredning kan privata fastighetsägare också informera via felanmälan. Skriv Jätteloka under Felanmälan, placera ut markören på kartan och fyll i dina kontaktuppgifter.
Parkslide (Reynoutria japonica)
Parkslide innefattas inte i EU:s förteckning om invasiva främmande arter. Arten är dock mycket invasiv och orsakar stora problem i miljön och i trädgårdar. I Sverige finns endast honindivider dokumenterade vilket betyder att arten endast sprider sig via rotskott och inte genom frösättning. Parkslide har grova, ihåliga stammar som liknar bambu. Blommorna är vita och hänger i klasar. Artens rötter har visat sig kunna tränga igenom både vattenledningar och asfalt.
Parkslide sprider sig genom rotskott och skapar på så sätt stora bestånd som kan bli upp mot två meter höga. Arten är en mycket svårbekämpad art då den kan sprida sig med mycket små rotfragment. Arten har också visat sig reagera på bekämpningsförsök genom att skjuta upp meterhöga skott från marken. Det är därför av största vikt att hantera växten mycket försiktig då en fel hantering kan leda till att den sprider sig i ännu större omfattning. Det är också mycket viktigt att man är medveten om omfattningen när man bekämpar parkslide då det krävs mycket tid och många år.
Läs mer om Parkslide och hur du ska hantera arten på Naturvårdsverkets hemsida: Parkslide (naturvardsverket.se)
Ett stort bestånd av parkslide. Bildkälla: Frank Vincentz/SLU Artdatabanken
Parkslides blomställning.
Bildkälla: Artur Larsson/SLU Artdatabanken
Blomsterlupin
Blomsterlupin finns inte med på EU:s förteckning om invasiva främmande arter. Arten har däremot en stark spridningskraft och växer vilt i större delen av landet där den tränger undan övrig vegetation. Blomsterlupin trivs i områden runt vägar och järnvägar där den i de flesta fall konkurrerar ut andra växter. Precis som jättebalsamin attraherar lupinen många pollinerare, vilket gör att de inhemska växterna inte pollineras i den grad de bör göras. Naturvårdsverket rekommenderar därför att man försöker hindra spridningen av arten när den upptäcks.
Bildkälla: Naturvårdsverket
Vresros
Vresros etablerar stora snår som är mycket svåra att tränga igenom och tränger på det viset undan annan vegetation. Därför utgör arten ett hot mot den biologiska mångfalden. Vresros sprider sig mellan områden via frösättning och fröna ligger i det som kallas nypon. Varje nypon kan i sin tur innehålla upp mot 60 frön. Nyponen äts sedan av både däggdjur och fåglar vilket gör att fröerna kan spridas mycket långt både på marken och i luften. När arten etablerat sig i ett område sprider den sig även genom rotskott vilka kan skjutas upp ur marken långt ifrån moderplantan. Även små fragment av rötterna kan etablera helt nya bestånd av vresros.
Bildkälla: Erik Sjödin/SLU Artdatabanken
Sjögull
Sjögull är en främmande art i våra vatten. Det är en vattenväxt som kan medföra en kraftig påverkan på ett helt ekosystem. Sjögull påverkar även friluftslivet genom att försvåra båt-, fiske- och badliv. Det är en mycket svår växt att hantera och få bort utan att öka spridningen. Ljungby kommun försöker hålla koll på om det upptäcks förekomst av sjögull i kommunen.
Om du misstänker att du hittat sjögull kontakta Länsstyrelsen via e-post kronoberg@lansstyrelsen.se och skicka gärna med en bild på växten samt koordinater om vart den finns. Det går även bra att anmäla på www.invasivaarter.nu. Läs mer om sjögull och dess förekomst i länet på länsstyrelsens webbplats.
Kontakt
- Hanna Palm Johansson
- Tel. 0372-78 90 88
- hanna.johanssonpalm@ljungby.se
Kommentera