Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd

  • Senast uppdaterad:
  • Informationsansvarig: Socialförvaltningen
  • Skriv ut
Om du inte kan försörja dig själv kan du ansöka om försörjningsstöd och bistånd till enstaka utgifter.

Vem kan få ekonomiskt bistånd?

Du som inte kan försörja dig själv trots att du har försökt kan få ekonomiskt bistånd. 

Det ekonomiska biståndet (försörjningsstöd och bistånd till enstaka utgifter) är ett tillfälligt stöd tills du kan försörja dig själv.

Är du gift, registrerad partner eller sambo är ni skyldiga att försörja varandra. Det betyder att alla inkomster och tillgångar i hushållet räknas som gemensamma. Om du har barn under 18 år eller som fortfarande går på gymnasiet är det du som ska försörja barnet. 

Om du har rätt till andra bidrag, som till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning, ska du ansöka om det i första hand.

Om du är 65 år eller äldre och inte har pension, eller så låg pension att du inte kan försörja dig på den, ska du vända dig till Pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd.

Du som går på gymnasiet ska försörjas av dina föräldrar tills du har fyllt 18 år eller som längst till du fyller 21 år om du fortfarande studerar på gymnasienivå. Dina föräldrar är också skyldiga att se till att du har ett boende. Därför är du generellt sett inte berättigad till ekonomiskt bistånd om du går på gymnasiet. 

Detta påverkar din rätt att få ekonomiskt bistånd

Om du har tillgångar av olika slag påverkar det din rätt att få ekonomiskt bistånd. Som tillgångar räknas bland annat:

  • Bil, båt, släp, husvagn, husbil, motorcykel eller moped. Du bör värdera och sälja dina fordon för att använda pengarna till din försörjning, innan du ansöker om ekonomiskt bistånd.
  • Bostadsrätt, villa, sommarhus eller om du har en fastighet, ska du värdera den innan du ansöker om ekonomiskt bistånd.
  • Arv och gåvor.
  • Sparade pengar på banken (även pensionssparande som kan avslutas), swish och insättningar.
  • Aktier, fonder och obligationer.

Krav för att få ekonomiskt bistånd

Du som är arbetslös

Om du är arbetslös ska du stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid och vara villig att ta lämpligt arbete som du blir erbjuden. Du ska vara inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och vara aktivt arbetssökande. Du ska också delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i kompetenshöjande verksamheter eller praktik som anordnas av kommunen.

Du ska redovisa att du söker arbete aktivt. Du måste söka alla arbeten du är kvalificerad för inom pendlingsavstånd.

Om du tackar nej till ett arbete som du blir erbjuden, inte bedöms vara aktivt arbetssökande eller tackar nej till en arbetsmarknadsåtgärd kan din rätt till ekonomiskt bistånd komma att påverkas. Du riskerar då att få helt eller delvis avslag på din ansökan om ekonomiskt bistånd.

Du som inte kan arbeta på grund av sjukdom

Om du inte kan arbeta eller stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom eller ohälsa så ska du kunna styrka detta med ett läkarintyg. Läkarintyget ska vara ett relevant läkarutlåtande som styrker din oförmåga att arbeta. Det är inte sjukdomen i sig som ska bedömas utan oförmågan att arbeta. 

Du som är föräldraledig

Föräldrapenning

Du ska ta ut föräldrapenning via Försäkringskassan sju dagar per vecka med full ersättning.

Generellt kan du  inte vara föräldraledig efter att barnet har fyllt ett år när du söker försörjningsstöd. Sök plats inom barnomsorg senast fyra månader innan barnets ettårsdag, så att du kan återgå till ditt arbete eller skriva in dig på Arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande när barnet har fyllt ett år.

Du som är student

Vad gäller under sommaruppehållet för dig som är student?

Du räknas som student om du har studerat före sommaren (på högskolenivå, folkhögskola eller kommunala vuxenutbildningen) och planerar att fortsätta studera efter sommaren.

För att du som är student ska ha rätt till försörjningsstöd gäller bland annat följande:

  • Du ska planera din ekonomi så att studiemedlet räcker till och med det datum som det är avsett att täcka ditt behov enligt utbetalningsplan från CSN.
  • Du ska i första hand ansöka om de bidrag och ersättningar som du har rätt till. Exempelvis så har många studenter rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan utifrån sin ålder och inkomst.
  • Om du väntar inkomst i form av skatteåterbäring ska du deklarera via appen eller via e-tjänsten för att möjliggöra att du får inkomsten redan mellan april och juni månad.
  • Om du har barn ska du i god tid ha ansökt om barnomsorg under hela sommaruppehållet.
  • Du ska vara aktivt arbetssökande under sommaruppehållet.
  • Du ska söka arbete aktivt under hela vårterminen, i Ljungby kommun och inom rimligt pendelavstånd.
  • Du ska skriva in dig på Arbetsförmedlingen första dagen efter terminsslut.
  • Du ska fortlöpande ha kontakt med Arbetsförmedlingen och följa uppgjord handlingsplan.
  • Du ska tacka ja till anvisat arbete/arbetsmarknadsinsats.
Du som är egen företagare

Har du inregistrerad firma ska du leva på tillgångarna i företaget i första hand. Om de inte räcker ska du stå till arbetsmarknadens förfogande och avveckla ditt företag innan du ansöker om ekonomiskt bistånd.

Provberäkning

På Socialstyrelsens webbplats kan du göra en provberäkning för att ta reda på om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd. Provberäkning

Hur stort är biståndet?

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till utgifter enligt det som kallas riksnormen. Riksnormen är hur mycket pengar som behövs för utgifter som mat, kläder, fritid och hygien. Summan beror på hur många ni är som bor på samma adress och om du har en familj. Riksnormen är gemensam för alla kommuner och beslutas av regeringen.

Utöver riksnormen kan du även få bistånd till andra nödvändiga utgifter som: Hyra (om den är skälig), el, hemförsäkring, arbetsresor, bredbandsuppkoppling, läkarvård och fackförenings- och a-kasseavgift. Dessa kostnader ska du styrka med underlag som exempelvis hyreskontrakt, faktura eller kvitto.

Vad gäller för EU/EES-medborgare?

Om uppehållsrätt och rätt till ekonomiskt bistånd

De tre första månaderna

Det är fritt för alla medborgare från EU och EES (Norge, Island och Liechtenstein) att vistas upp till tre månader i Sverige utan uppehållstillstånd. Du kan alltså arbeta, studera eller enbart vistas i Sverige upp till tre månader. Det gäller även för familjemedlemmar.

Du är skyldig att själv svara för ditt uppehälle och behöver enbart uppvisa pass eller giltig legitimation.

Du har ingen särskild rätt till bistånd under de tre första månaderna utan bedöms som en vanlig turist.

Efter tre månader

Efter tre månaders vistelse har en EU/EES-medborgare fortsatt uppehållsrätt om personen

  • har arbete
  • är egen företagare eller
  • aktivt söker jobb och anses ha en verklig möjlighet att få en anställning.

Om du är ekonomiskt icke-aktiv, till exempel studerande eller pensionär krävs en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för att försörja sig.

Om du stannar längre tid än tre månader ska du registrera uppehållsrätt hos Migrationsverket (det gäller inte arbetssökande).

En EU/EES-medborgare som vistas lagligt i Sverige i fem år har permanent uppehållsrätt. Medborgare i Danmark, Finland, Norge och Island kan bo i Sverige utan några krav på registrering eller uppehållstillstånd. Det räcker med att folkbokföra sig hos Skatteverket.

Rätt till ekonomiskt bistånd

EU/EES-medborgare ska behandlas på samma sätt som landets egna medborgare, den så kallade likabehandlingsprincipen. Kommunen är skyldig att pröva en ansökan.

Om du vistas tillfälligt i kommunen har du endast rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation. I praktiken innebär det oftast bistånd för resekostnader hem. För en person med uppehållsrätt som bedöms ha sitt egentliga bo och hemvist i kommunen prövas en ansökan om ekonomiskt bistånd på samma som för övriga invånare i kommunen.

Vad gäller för brittiska medborgare?

Är du brittisk medborgare görs en egen bedömning av uppehållsrätten på samma sätt som för EU/EES-medborgare.

För de brittiska medborgare som inte har uppehållsrätt enligt utträdesavtalet
gäller samma regler som för andra tredjelandsmedborgare.

Vad gäller för asylsökande?

Du som är asylsökande har inte rätt till ekonomiskt bistånd till din försörjning. Du ska vända dig till Migrationsverket för att ansöka om dagersättning. Detta gäller både för dig som är asylsökande på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden eller om du har ordnat eget boende i kommunen.

Har du fått avslag på din asylansökan har du inte heller rätt till ekonomiskt bistånd.

 

Ansök om försörjningsstöd

Du kan ansöka om försörjningsstöd via e-tjänst. 

Ansökan om försörjningsstöd för ensamstående (Till e-tjänst)

Ansökan om försörjningsstöd för sammanboende och gifta (Till e-tjänst)

När du ansöker om försörjningsstöd får du en handläggare som utreder, bedömer och beslutar om du har rätt till försörjningsstöd.

För att underlätta handläggningen ska du bifoga specifikationer för alla inkomster och utgifter. Du ska även lämna med övriga handlingar som styrker din situation.

Dokument att bifoga din ansökan om du ansöker för första gången

Bifoga alla underlag enligt listan nedan. Det går också bra att lämna in underlagen i pappersform till receptionen på Södra Torggatan 1 i Ljungby.

Uppgifter om din ekonomi

  • Ekonomisk översikt från alla banker som du/ni har. Uppgifter om vem kontoöversikten tillhör behöver framgå på underlaget.
  • Kontoutdrag från samtliga av dina/era bankkonton, tre månader bakåt i tiden. Saldo, kontonummer samt uppgifter om vem kontot tillhör behöver framgå.
  • Senaste deklarationen från Skatteverket. Du kan hämta det här dokumentet antingen digitalt eller på Statens servicecenter på Kungsgatan 11 i Ljungby eller kontakta dem och få det hemskickat.
  • Underlag på de utgifter du/ni vill ansöka om (kvitton, fakturor). Redovisa även underlag för att styrka de utgifter du/ni har haft under de senaste tre månaderna.
  • Hyreskontrakt samt aktuell hyresavi (om du eller ni betalar hyra).

Redovisa din arbetssituation eller studier

  • Om du har ett arbete behöver du redovisa ett anställningsbevis.
  • Har du haft lön under de senaste tre månaderna behöver du redovisa lönebesked för dessa månader.
  • Om du är arbetslös eller deltidsarbetslös behöver du inkomma med inskrivningsintyg och senaste planering från Arbetsförmedlingen (kan hämtas via mina sidor på Arbetsförmedlingens hemsida). Du ska redovisa en lista på de arbeten du har sökt den senaste tiden.
  • Om du har avslutat ett arbete under det senaste halvåret, kan du behöva redovisa ett arbetsgivarintyg.

Om du inte kan arbeta

  • Om du är sjukskriven behöver du redovisa aktuellt läkarintyg.
  • Om det finns andra skäl till att du inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande behöver du styrka detta med underlag.

Beslut om uppehållstillstånd

  • Om du har tillfälligt uppehållstillstånd, redovisa fullständigt beslut från Migrationsverket.

Om du har ansökt om försörjningsstöd tidigare

Det krävs en ny ansökan och ny utredning vid varje tillfälle som du ansöker om försörjningsstöd och/ eller övrigt bistånd. Du behöver dock inte göra en lika omfattande ansökan som första gången. Detta gäller om du behöver ansöka igen inom tre månader från ditt förra besök. Har det gått mer än tre månader sen du ansökte om försörjningsstöd så behöver du göra en komplett ansökan igen. Använd e-tjänsten för återsökande innan ditt besök;

Ansökan om försörjningsstöd - inför återbesök (till e-tjänst)

Meddela ändringar eller felaktiga uppgifter

Det är viktigt att lämna korrekta uppgifter till socialtjänsten. 

Du måste berätta om något ändras

För att undvika att du får felaktiga utbetalningar av försörjningsstöd är det mycket viktigt att du berättar för din socialsekreterare om alla förändringar av dina inkomster eller utgifter, exempelvis om du får lön för arbete, utbetalning av fonder, om du har öppnat ett kreditkonto, ett privat pensionssparande, får swishbetalning på ditt bankkonto med mera.

Det är också din skyldighet att lämna information om förändringar i din familjesituation. Dit räknas till exempel om du flyttar ihop eller isär med någon, om du delar bostaden med någon eller om du flyttar till annan bostad med mera.

Felaktig utbetalning av bidrag behöver betalas tillbaka

I vissa fall kan du behöva betala tillbaka biståndet som du har fått, till exempel om du har innestående lön och i väntan på löneutbetalningen ansöker om ekonomiskt bistånd. Det samma gäller om och när du väntar ersättning från a-kassa eller ersättning/bidrag från Försäkringskassan och/eller någon annan myndighet.

Om du får beviljat ekonomiskt bistånd mot återkrav är du också skyldig att betala tillbaka det.

Enligt lagen kan du bli skyldig att återbetala felaktig utbetalning även om du lämnat korrekta uppgifter i din ansökan. Det kan till exempel hända vid handläggningen av din ansökan, om du felaktigt fått beviljat för mycket ekonomiskt bistånd och du borde ha förstått att det var felaktigt.

Misstänkt bidragsbrott på grund av felaktiga uppgifter

Lämnar du ofullständiga, felaktiga eller osanna uppgifter som leder till felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd, är kommunen enligt lag skyldig att utreda ärendet, återkräva den felaktiga utbetalningen och/eller att polisanmäla händelsen som ett misstänkt bidragsbrott.

Vad händer efter ansökan?

Utredning och beslut

Första gången som du ansöker om ekonomiskt bistånd tar det ungefär 2–3 veckor innan du får vårt beslut om du får bistånd eller inte. Under handläggningstiden kontrollerar socialsekreteraren dina inkomster och utgifter den senaste månaden, att din ansökan är rätt ifylld med korrekta uppgifter och att du gjort vad du kan för att bli självförsörjande.

Utbetalning

Vi använder oss av Swedbanks utbetalningssystem (SUS) för att betala ut bistånd. Banken ser till att utbetalningarna går till rätt konto oavsett val av bank. Det är därför viktigt att du är SUS ansluten.

Du kan ansluta dig till SUS via Swedbanks webbplats. 

Överklaga beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga det. Du måste göra det skriftligt och skicka in din överklagan senast tre veckor efter att du fått ditt beslut.

Gör så här:

  • Du skriver ett vanligt brev eller mejlar.
  • Skriv vilket beslut det är du överklagar och datum för beslutet.
  • Skriv ner varför du tycker beslutet är fel och varför du tycker du borde ha fått ett annat beslut.
  • Skriv ditt namn, personnummer och adress.
  • Om du har handlingar som du tror kan påverka beslutet ska du skicka med dem tillsammans med din överklagan.
  • Skicka din överklagan till Socialtjänsten i Ljungby kommun, Individ-och Familjecenter, Södra Torggatan 1, 341 83 Ljungby.

Socialförvaltningen kommer därefter att ta ställning till informationen som du har lämnat in i din överklagan och bedömer om beslutet ska ändras. Om beslutet inte ändras skickas överklagan vidare till Förvaltningsrätten i Växjö som prövar ditt ärende.

Sekretess och tystnadsplikt

Alla uppgifter som lämnas till socialtjänsten är sekretessbelagda. Det betyder att vi inte lämnar information till någon annan, men du har själv rätt att ta del av de handlingar som rör dig. All personal har tystnadsplikt.

 

Kommentera