titelbild

Artiklar 1951-1955

År 1951 - Stålfarfar intar Ljungby

1951 är året då mannen Gustaf Håkansson blev Stålfarfar med hela svenska folket. Gustaf som hela livet varit en ihärdig cyklist anmälde sig till Sverigeloppet som skulle gå av stapeln första gången nämnda år mellan Haparanda i norr och Ystad i söder.

Det var bara ett problem, Gustaf var 66 år och åldersgränsen var satt till 40 år vilket gjorde att tävlingsledningen vägrade honom att medverka. Detta stoppade dock inte Stålfarfar som tillverkade en egen nummerlapp med siffran 0 skrivet i stor stil på bröstet och med denna startade han i Haparanda samtidigt som övriga tävlande.

Loppet kördes i etapper och det berättas att Stålfarfar körde upp till tre dygn i sträck medan övriga tävlande cyklade dagtid och sov under natten. Ryktet om den cyklande krutmannen med det fladdrande skägget i vinden spred sig som en löpeld i svenska medier och folket gick man ur huse för att heja fram honom längs vägen. Arne Mårtensson var en av de många åskådarna som ställt upp längs Ljungbys gator för att få en glimt av Stålfarfar och lyckligtvis tog han också tog med sig sin kamera. Resultatet blev denna fina bild på Stålfarfar flankerad av två kända Ljungbypoliser vid namn Göte Unnestam och Göte Wiesel.

Hur gick det då för Stålfarfar?

Jo, han gick i mål i Ystad ett dygn före Sverigeloppets deltagare, efter 6 dagar, 14 timmar och 20 minuter till toner av brandkårens paradorkester. Han blev buren i guldstol och dagen efter träffade han kungen som var mäkta imponerad av hans prestation.

Inget blev sig mera likt för Gustaf som sedan reste runt i folkparkerna och till landets ålderdomshem sjungandes andliga sånger. Han hann med flera spännande cykelturer till exempel till Jerusalem 1959. Stålfarfar som blev 102 år gammal var också gift med en stålfarmor Maria som uppnådde en ålder av 105 år.

År 1952 - Far och son kommer till Stora Torget

"Götrad reste denna vård över Astrad sin fader, den ypperste av de fränder och odalmän som i Finnveden fordom levde." Så står det i runskrift på den så kallade ”Replösastenen” strax utanför Ljungby, från slutet av 1000-talet.

År 1952 är det så äntligen dags för Astrad och Götrad att få se staden som de förknippats med under så lång tid. Återigen har den driftige kommunalmannen Axel ”Ångbagaren” Johansson ett finger med i spelet. Redan under 1930-talet fördes diskussioner om hur dåvarande köpingens torg skulle smyckas. Det skulle dock dröja ett tag till innan planerna blev verklighet. År 1946 föreslog Axel Johansson stadsfullmäktige att starta en undersökning om hur ett torgmonument skulle kunna utformas och så gjorde man. Under de kommande 5 åren donerades och samlades 44 000 kronor in vilket var en betydande summa på den tiden.

Bara ett år efter invigningen av statyn skulle Astrad och Götrad få uppleva Ljungby stads i särklass mest dramatiska natt då två kvarter av staden brann ned till grunden.

År 1953 - Husen brann som facklor

Natten mellan den 4 och 5 juli 1953 brann 2 kvarter av Ljungby centrum ned till grunden. Lyckligtvis krävde branden inga dödsoffer trots att den ägde rum på natten och ett trettiotal familjer miste sina hem. Många låg och sov och vaknade av slamret och dånet från eldens framfart. Brandmän och frivilliga skyndade från dörr till dörr för att få ut folket ur husen medan gnistorna for omkring dem.

Denna lördagskväll hade det som vanligt dans ute i Sjöhagen men de som roat sig och tog bussen tillbaka in till staden framåt småtimmarna möttes inte av någon vanlig syn, långt därifrån. Husen brann som facklor och det var brandbilar överallt. När den första chocken lagt sig hjälpte alla till med vad de kunde. Frälsningsarmén öppnade sin kyrka för de som blivit hemlösa.

Himlen färgades röd

När branden rasade som värst kunde det röda skenet på himlen ses på flera mils avstånd. På denna tid var det vanligaste fordonet på landsbygden fortfarande cykeln och åtskilliga människor som var på väg hemåt framåt småtimmarna stannade upp och förundrades över himlens färg.

År 1954 - Kunglig glans på Stora Torget

Kung Gustaf VІ Adolf tillbringade en hel dag under sin Eriksgata 1954 i Sunnerbo härad. Bygden skulle visas upp från sin allra bästa sida och åtskilliga timmar lades på att planera kungens färdväg och på att städa och putsa såväl offentlig som privat egendom, t.ex. sattes skolbarnen på vissa håll i arbete med att dra upp maskrosor ur gräsmattorna.

Klockan 17.00 anlände så kungen i öppen bil till Stora Torget i Ljungby eskorterad av Stadsfullmäktiges ordförande överlärare John Howding, Vice ordförande advokat Krister von Sydow och Kommunalborgmästare Gustav Törnqvist som mött upp kungen och Landshövdingen Thorwald Bergquist vid stadsgränsen.

Infarten var vackert dekorerad med flaggor och ärebågar prydda med kungens namnchiffer. Hundratals skolbarn i finaste stassen och flaggor i händerna bildade häck och ramade in vägen fram till estraden som byggts upp i torgets fond. Alla ville vara med och få en skymt av kungen och trängseln på torget och i fönstren som vette ut mot detsamma hade sällan varit större. För en liten stund skymdes också de öde kvarteren som var resultatet efter stadsbranden som härjat i staden ett knappt år tidigare.

Skulptören John Lundqvist fanns med bland skaran av speciellt inbjudna som fick tillfälle att hälsa och byta några korta ord med den specielle gästen. Byta några ord fick också några av stadens äldsta som fått några av hedersplatserna längst fram. Snickaren Alfred Landström berättade för kungen att han minsann varit med då han som kronprins besökt Ljungby 1935 och nästa samtal med ingenjören Alfred Sandberg handlade om Ljungbys höga potatispriser.

År 1955 - Gymnastik till vardags och på arbetet

Det går knappast att skriva om gymnastik i dessa trakter utan att nämna Södra Ljungasonen Per Henrik Ling ofta benämnd som svenska gymnastikens fader. Lings gymnastiska modell utövades från början enbart av män och gick ut på att träna varje kroppsdel för sig. Sonen Hjalmar Ling utvecklade den kvinnliga svenska gymnastiken och även flickors gymnastik i skolan. I de speciella flickprogram undveks viss gymnastik såsom brottning, övning med tyngder och det som var ansträngande för hjärtat.

Nu tar vi ett stort kliv framåt i tiden till 1930-talet då det fattiga Sverige började förändras och med det även synen på den egna kroppen. Gymnastik blev modernt och kopplades samman med musik, kultur, film och litteratur. Tidigare hade folk i allmänhet fått sin dagliga dos av gymnastik i arbetet och oftast mer därtill men nu började nackdelarna med det mer stillasittande och ensidiga arbetslivet märkas i form av förslitningar och övervikt.

Upp till 150 000 husmödrar satte fart på muskulaturen. Säkerligen påverkades rörelsen framåt av ett gymnastiksällskap som Idlaflickorna som utförde rytmiska, vackra rörelser med bollar. Idlaflickorna blev enormt populära och turnerade Sverige runt och även utomlands under 1950- och 60- talen. Under 1950-talet började på allvar den stora motionsvågen rulla in i de svenska folkhemmen. Nu startade även andra grupperingar av människor att gymnastisera tillsammans t.ex. pensionärer, barn och arbetare.

Stålfarfar

År 1951 - Stålfarfar intar Ljungby

1951 är året då mannen Gustaf Håkansson blev Stålfarfar med hela svenska folket. Gustaf som hela livet varit en ihärdig cyklist anmälde sig till Sverigeloppet som skulle gå av stapeln första gången nämnda år mellan Haparanda i norr och Ystad i söder.
Astrad och götrad

År 1952 - Far och son kommer till Stora Torget

Tack vare ett meddelande som hamrades in i sten av en son som mist sin far så vet vi att personerna Astrad och Götrad levde här i bygden för mer än 1000 år sedan. Här kan man tala om arkivbeständig dokumentation! En smått svindlande tanke inte sant? Särskilt om vi samtidigt tar en stund och funderar över vad som kommer att finns kvar till eftervärlden av vårt nuvarande sätt att kommunicera via cyberrymden med sms, e-post, chatt och twitter. Tror ni det finns några spår kvar om 1000 år?
Astrad och Götrad på sin första plats

År 1952 - Far och son kommer till Stora Torget

Skulptören John Lundqvist utförde verket och intill placerades en bassäng. Den ursprungliga platsen för skulpturen var i fonden av Stora Torget.
Branden rasar i Ljungby

År 1953 - Husen brann som facklor

Natten mellan den 4 och 5 juli 1953 brann 2 kvarter av Ljungby centrum ned till grunden.
Förödelsen efter branden

År 1953 - Husen brann som facklor

Många affärsidkare förlorade sina lokaler och tvingades under flera år sköta kommersen i baracker. Det innebar obekväma förhållanden, främst under vintertid, då det var svårt att hålla värmen och vattnet frös.
Kung Gustaf VІ Adolf

År 1954 - Kunglig glans på Stora Torget

Det vackert dekorerade torget skymde förödelsen efter stadsbranden. I gåva av staden fick kungen en replik dvs. en kopia i miniatyr av torgets staty föreställande Astrad och Götrad.
Ingen alternativ text tillgänglig

År 1955 - Gymnastik till vardags och på arbetet

Husmodersgymnastiken startade 1942 i samarbete med Kooperativa Förbundet

Kommentera