Avgifter

Kontrollavgift

Livsmedelskontroll är en skyldighet som följer en av EU-medlemsskapet. Kontrollen i livsmedelskedjan ska genomföras regelbundet och vara riskbaserad, rättsäker, ändamålsenlig och effektiv.

Timtaxa

Alla livsmedelsföretagare ska betala en årlig avgift för den offentliga kontrollen av verksamheten. Systemet ska ge full avgiftsfinansiering och vara riskbaserat. Den svenska avgiftsförordningen anger en skyldighet att ta ut avgifterna för att fullgöra kontrollförordningens krav. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att den totala tilldelade kontrolltiden multipliceras med den av kommunfullmäktige beslutade timtaxan. Summan blir den årliga kontrollavgiften. Avgiften är då baserad på en riskbedömning och ska vara kostnadstäckande.

Från och med år 2016 tillämpas följande timavgifter:

  • Planerad kontroll 990 kronor
  • Extra offentlig kontroll 824 kronor
  • Registrering 824 kronor

Stödprocesser

För genomförande av den offentliga kontrollen behövs ett antal stödprocesser eller förutsättningar. Dessa kan delas upp i operativa förutsättningar, det vill säga stöd, styrning, uppföljning och grundläggande förutsättningar eller resurser. Till exempel kompetens, tid och finansiering.

Klassning

Klassningen av livsmedelsanläggningar styr vilken risk och därmed kontrolltid anläggningen ska ha och även avgiftens storlek.

Modellen för klassning är framtagen av livsmedelsverket och består av tre delar, en riskmodul, en informationsmodul och en erfarenhetsmodul.

Riskmodulen ligger till grund för placering i riskklass, informationsmodulen reglerar ett kontrolltidstillägg och erfarenhetsmodulen placerar en anläggning i erfarenhetsklass. Varje faktor och modul genererar ett antal poäng som omvandlas till tid. Kontrolltiden beräknas sedan genom en sammanräkning av de tre modulernas tider. För att din kontrollavgift ska bli rätt är det viktigt att du meddelar förändringar i din verksamhet till miljö- och byggförvaltningen. De uppgifter du lämnar ska stämma överens med den produktion och hantering som du har idag.

De tre klassningsmodulerna

Riskmodulen

  • Riskfaktor 1. Typ av verksamhet. Det innebär att miljö- och byggförvaltningens tar reda på vilken typ av verksamhet du har. Det handlar alltså om vilka sorters livsmedel som hanteras, tillagas eller förvaras i din verksamhet. Bereder eller tillagar du maträtter från rått kött eller kyler du ner livsmedel efter tillagning innebär det hög risk och högsta poäng i riskfaktor 1.
  • Riskfaktor 2. Produktionens storlek. Det handlar om hur mycket verksamheten säljer varje dag, hur mycket som produceras och hur många årsarbetskrafter som finns.
  • Riskfaktor 3. Konsumentgrupper. Här ser man vilken typ av konsumenter din verksamhet vänder sig till. Tillverkar du livsmedel till känsliga konsumenter innebär det högre risk. Till känsliga konsumenter räknas personer med allergi, personer med nedsatt immunförsvar på sjukhus eller äldreboende samt barn under fem år. Det är också en högre risk att regelbundet tillverka livsmedel för särskilda näringsändamål exempelvis glutenfria produkter.

Informationsmodulen
Denna modul innebär att miljö- och byggförvaltningen tittar på den märkning som din verksamhet utformar. Det kan till exempel handla om en importör som märker om importerade livsmedel så att de får svensk innehållsförteckning eller en livsmedelsföretagare som tillverkar egna rätter och märker upp dem med egen innehållsförteckning. Det kan också handla om vad en skola eller restaurang skriver i sin meny.

Syftet är att motverka att konsumenter blir lurade eller vilseledda av den märkning som ska finnas på livsmedel eller av den information som ska finnas på till exempel menyer.

Erfarenhetsmodulen
Denna modul innebär att miljö- och byggförvaltningen utgår från den erfarenhet som de har från din verksamhet, det vill säga erfarenhet från förvaltningens inspektioner, revisioner och provtagningar. Det handlar om hur din verksamhet uppfyller livsmedelslagstiftningen.

Om en verksamhet har bra hantering finns det möjlighet att få färre kontrolltimmar och lägre kontrollavgift. Om verksamheten däremot brister i sin hantering kan kontrollerna bli flera och kontrollavgifterna bli högre.

Alla nya anläggningar placeras i ett så kallat normalläge (B) och erfarenhetsmodulen förändras först efter det att miljö- och byggförvaltningen har fått erfarenhet från verksamheten.

A = minskad kontroll i förhållande till normalläget eller C = ökat behov av kontroll.

Kontakt

Kommentera